Bara ordet ger ju panikångest. Men jag trotsade den tanken och gav mig ut i måndags med pappsen för att se om jag kunde fynda lite för mina julklappspengar på Stadium. Vi åkte till deras stooora butik i sisjön och blev mer och mer fundersamma ju närmare vi kom. Vart i hela friden var allt folk?! Inte var de där i alla fall.
Så jag kunde strosa i lugn och ro, kika, fundera, ångra mig, hänga tillbaks, ångra mig igen och hämta plagget på nytt. Ja, så höll det på ett bra tag (tack, underbart tålmodiga pappa som väntade!) innan jag tog mitt underställ, ställde mig i kö och i sista sekund skickade pappa att hämda den där efterlängtade adidas-hoodien som jag hängt tillbaka för femtioelfte gången.
Jag köper så sällan något av den enkla anledningen att jag vill ha det.
Men nu är den min! =)
Jag fyndade även en läcker, lila pennkjol till nyårsfesten och köpte julskinka på extrapris. Ingen av dessa inhandlades dock på Stadium ^^
Idag har jag varit hos en ortoped och han har kikat på mitt elaka knä. Det var som jag anat, löparknä. Men han tyckte att eftersom jag ändå haft det så länge så skulle jag få en kortisonspruta. Sagt och gjort, det är en määrklig känsla at få spruta i knät! Jag ska få tid hos sjukgymnast också, få lite tips och övningar och så hoppas jag vara på banan igen till våren.
Ömt och omplåstrat knä efter att läkaren gått loss med sprutan
Jag kan i alla fall fortsätta springa sade läkaren, bara jag ser till att ta det lugnt i backarna och sluta om det börjar göra det minsta ont. Han var tveksam till göteborgsvarvet, eftersom det är så långt, men jag ska allt visa honom. Power-rehab, nu jäklar ska jag vara ordentlig och försiktig!
(Hahaha, jag inser också att inget av de orden handlar om mig i vanliga fall)
/C
Oh, om drygt en timme är Mr. äntligen hemma igen! Som jag längtar! <3
Jag DÖR! Obscent snygg hoodie! =O
SvaraRadera