tisdag, februari 28

Hoppets låga brinner klar

Tentan är över, bara att invänta domen.
Skönt, även om jag var lite emotional efteråt och skolstressad i största allmänhet. Tur att Mr. är en sån fantastisk tröstare och snällt lyssnar på mina panikfunderingar. Det känns bättre nu :)

Dagen idag började med besök hos sjukgymnasten. Vi pratade lite och hon tyckte att jag skulle börja lägga in hopprepshoppande i träningen, har nog aldrig blivit så glad över att bli tillsagd att hoppa hopprep, det ska bli jätteskönt att kunna lägga in lite konditionsbitar i styrkepassen. Men de goda nyheterna var inte över där, åh nej. Om jag är symptomfri framöver och fortsätter  vara duktig med rehabövningarna och bli stark, så tycker hon att jag ska starta upp löpningen igen efter påsk!

Visserligen bara med joggande enminutsintervaller i mina promenader första veckan.
Att det sedan kommer gå väääldigt långsamt frammåt och ta ca 2 månader innan jag är igång på 5 km igen skiter jag fullständigt i, jag kommer att få springa igen!! Det bubblar av lycka i hela mig vid tanken. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna att springa, för några år sedan hatade jag det. Tur att man förändras ;)


Så efter att jag fått lite tejp på knäna (neonrosa den här gången) bestämde vi att inte boka fler tider just nu, men att jag självklart hör av mig om det är något. Framsteg, jag gör framsteg och det finns hopp för många framtida löparrundor!
Jag studsade därifrån av ren lycka.

Idag har varit en fantastisk dag, avslutades med en timmes stavgång och nu ska jag bara duscha och krypa i säng med ett stort leende på läpparna och drömmar om snabba steg på vackra skogsstigar.


God natt!




söndag, februari 26

Sista rycket nu!

Jag gaddar ihop mig med Mumin som förser mig med kaffe medan jag försöker lära mig tillräckligt mycket näringslära för att klara morgondagens tenta.

Nu jävlar.

lördag, februari 25

Panic

Varför i helsike ska det vara så svårt att plugga till tenta?! Inget verkar gå in, jag blandar ihop saker och imorgon är sista pluggdagen.

Fifan för det!

/hon den stressade

söndag, februari 19

Uppryckning

Ni vet de dagarna  när känslan av blah infinner sig, när man inte hittar lust till något? De dagar när tankarna börjar loopa, katastroftänk, som sprider sig på alla plan?



Lite så har varit den genomgående känslan de senaste dagarna, helt utan synbar anledning. Inde blev det bättre av att jag blev tokbesviken på årets beach-gasque och sittningen. Jag hade piffat mig fin, med bikini och stoor hatt, till och med ganska taggad på partaj. Men det sprack.

Blev trött och kanske lite för tjurig över det dåliga DJ:andet och minst lika oinspirerande toastmastrarna på sittningen, så det var upplagt för besvikelse. Stackars Mr. fick stå ut med mitt tjurande under kvällen, men han gjorde verkligen ett tappert jobb och försökte få mig gladare, underbara människa! Ledsen att jag var så besvärlig darling <3

Idag hade jag över Fummelfot för att få ordning på tankar, prata massa, skratta och självklart dricka te. När jag beklagade mig över hur min lilla självförtroendekris sprider sig och förpestar tankarna om det mesta omkring så liknade hon det vil bläck i vatten, det sprider sig. En väldigt talande beskrivning. Hon är bra på att få mig på fötter, ger kloka ord, kramar och berättar vad som hänt sen sist, så jag får tankarna på nya saker.

Går och lägger mig med en bra magkänsla och övertygelsen att imorgon kommer bli en bra dag :)

/Cecilia

torsdag, februari 16

Early bird

Klarvaken kl.05
Och efter en timmes somna-om-försök är jag fortfarande klarvaken. Har väl sovit färdigt helt enkelt.

Hade en tokmysig alla hjärtans dag i tisdags med ros vid dörren när jag kom hem (fina, fina familj!) och en jättegod, romantisk middag med Mr. på kvällen. Tyvärr missberäknade jag lite med efterrätten, en vaniljparfait som tydligen behövde 5 timmar i frysen och ca 40 min att tina lite innan servering. Men den slank ner till slut, efter mycket väntan och oj vad mätta och trötta vi var när vi lade oss! <3

Igår kom kära far på middagsbesök och hade med sig räkor. Vi delade på ett kilo, drack resterna av bubblet från tisdagen och mådde riktigt gott. Lillördag som den borde vara

lördag, februari 11

kolhydratskarusellen

Det är massor som händer, men väldigt lite som fastnar i bloggen. Det är kanske helt enkelt inte bloggsäsong?

Mitt liv kretsar just nu kring att läsa innehållsförteckningar, hålla mig borta från kolhydratstinna frestelser och mumsa mig mätt på godsaker med hög fetthalt.
Jag har kommit drygt en vecka in i lchf-utmaningen och det har varit turbulent. Enorma cravings, men några dagar utan minsta sötsug, insikten att jag nog var större sockerråtta än jag trodde. Jag tror att det är hälsosamt för mig att ta det lugnt på socker- och kolhydratsfronten ett par veckor, att låta kroppen klara sig utan sockertoppar och tillhörande sockerkrascher. Det känns oftast väldigt bra, men när jag blir sugen, så jädrans är jag ordentligt sötsugen!

Jag har tidigare reflekterat över att det fullkomligen vimlar av sötsaker omkring oss i vardagen. Att det var såna här enorma mängder har däremot inte slagit mig förut. Det är verkligen överallt! Jag gick in på pressbyrån och skulle ha mig ett mellanmål utan kolhydrater. Där fanns några pyttepåsar med nötter, det är ju ändå ok, sen var det grädde som andra och sista alternativ. woho...
(det blev nötterna till mellanmål)

Jag är nog lite knäpp, det är inte det minsta synd om mig egentligen, jag har ju själv kastat mig in i galenskaperna. MEN det är jävligt jobbigt och jag har fått uppbringa varenda uns av självbehärskning och en vilja av stål för att inte lägga ner, köpa en stoor kaka/muffin/chokladboll och frossa loss. Jag tänker inte ge upp nu när jag kommit så här långt, no way!

Ikväll blir det spex med Mr. på Chalmers. Tyvärr får jag nog bara smutta lite på paus-punschen innan Mr. får resten. Den är på tok för söt för att slinka ner den här månaden. Men spexet ska bli kul, lite finkultur en lördagskväll ^^

/Cecilia




måndag, februari 6

Berg-och-dalbana

Det är läskigt hur jag går från "hur har jag någonsin kunnat vara sugen på socker och sötsaker?" till något i stil med "GEEE MIG CHOKLADKAKAAA!" på ungefär tre minuter.
Det är riktigt jobbigt. Istället har jag frossat i nötter och avocado för att inte sabba mitt (underliga) kostexperiment á la LCHF. Jag vet itne vilket som var bästa alternativet egentligen, inbillar mig att jag hade njutit betydligt mycket mer av en kladdkaka än nötter just idag. Snälla låt det gå över snart.

I övrigt är livet en smula stressigt, men fyllt av vänner, skratt, kärlek, god mat och spännande saker att se fram emot. SÅ jag borde inte klaga, men jag gör det ändå.
För att jag kan.
Och väldigt gärna vill ha chokladkaka.

/Cecilia

fredag, februari 3

Konsten att koppla av

Det är något jag är lite för bra på. Jag kan totalt koppla bort att jag har inlämninguppgifter att skriva, tenta att plugga till eller saker att fixa i hemmet. Idag är en sån dag.

Solen skiner ute, men det är svinkallt och inte särskilt frestande att gå ut, jag njuter av vädret här inifrån för tillfället. Mr. sitter i soffan med näsan i en bok och jag har myst runt i min stickade klänning, tagit det lugnt och ändå fått några vettiga grejer gjorda. Men inte så mycket som jag kanske borde. Det känns trots det väldigt bra, jag är i en liten bubbla av lugn och lycka. Allt känns bara bra just idag helt enkelt.
Såna dagar är helt fantastiska! (om än inte så effektiva)

LCHF-illamåendet har börjat ge med sig, vi åt en gudomligt god och fruktansvärt mättande flygande jacob igår och var fortfarande mätta när vi vaknade vid 9 i morse. Amazing! Det enorma suget efter coca-cola och banankaka som jag hade igårkväll har tack och lov försvunnit och jag är inte sugen på så mycket alls just nu, förutom kaffe och te. ^^

Jag börjar känna mig redo för ett träningspass igen, det börjar kännas fruktansvärt längesen fast det senaste var i förrgår. Håller jag på att bli ett sånt där "träningsfreak"? Om så skulle vara fallet så ska jag nog överleva det. Det är ju kul att träna!

/Cecilia

onsdag, februari 1

Omställningar

Efter en månad med ett träningspass per dag känner jag att det blivit en del av vardagen och kommer definitivt fortsätta, om än kanske inte precis varje dag, men garanterat oftare än före utmaningen! :)

Igår avslutades månaden med fantastisk sushimiddag (hemgjord, såklart), vin, bubbel, goda ostar, mera vin och massa kärlek. Ett år med min fantastiska Mr. firades med stil!

mys!

Så, februari. Vad hittar jag på för tokerier då?
Det blir ett kostexperiment som grundar sig i ren nyfikenhet: LCHF-månad! (bloggar från mobilen idag, så mer ingående kommer snart. Orkar du inte vänta: Google it)

Första dagen idag kändes prima till en början. I eftermiddags gymmade jag med Mr. på Fysiken... Inte så genomtänkt. Först chocka kroppen med att strypa tillgången på kolhydrater och sedan be musklerna att ta i för glatta livet. Bad idea, inget jag rekommenderar.
Fick galen huvudvärk och vid middagen började jag må illa och frysa. Tallriken full av god mat och en kropp som känns lätt sjösjuk. Så nu har jag legat och varit ynklig under en filt i en timme eller så och börjar äntligen få tillbaka lite krafter.

Håller tummarna för att morgondagen blir bättre och ser till att inte ha någon träning inbokad. Nu ska jag försöka rycka upp mig och ladda om.


/Cecilia