En vän och en löptur

Vaknade med känslan av en kass dag.
Tjock i huvet, trött på plugget, opepp som bara den.

Jag tänkte att en rask promenad skulle få ordning på dagen, så slängde på mig underställ och långa löparbyxorna. Just när jag var på gång ringde Fummelfot för att be om löpsällskap runt Safjället, mina planer ändrades och efter att Fummelfot gett mig fina ord och pepp gav vi oss iväg. Jag har verkligen fått kass kondition av att dra ner på löpningen. Det gör mig en smula frustrerad emellanåt när inte kroppen fungerar som jag vill, men det är egentligen ett mindre problem. Jag har ju till maj på mig att få ordning på det igen. Något som däremot känns sjukt bra är att jag tog hela safjället rundan OCH den branta backen ner på hemvägen utan minsta ont i knät! =)

Det går inte fort just nu, jag ska bara ta det förbaskat lugnt, inte stressa fram något. Är så glad att knät höll, happy happy, jag gör framsteg!

Det kan kanske bli ett andra göteborgsvarv trots allt!

/C