Mitt i allt som var så fruktansvärt fel har jag ändå gjort det som är rätt och riktigt.
Hade nog inte kunnat leva med mig själv annars.
Har inte riktigt känt igen mig de senaste dagarna, tappade liksom bort vem jag var, alla idéer om hur jag var gick i kras och världen vändes upp och ner. Frustrationen över att inte kunna få ett slut på det på en gång. Lättnaden när jag fick ett meddelande med en fråga, så imponerad av Hennes mod.
Det har varit omtumlande.
Men livet känns lite bättre, mera rätt. Eller i alla fall lite mindre fel.
Det skulle ju aldrig bli som det blev!
Livet är fan inte lätt alla gånger!
/Cilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar