På bättringens väg

Igår kändes det verkligen som att jag aldrig skulle bli frisk, det bara rann om min stackars söndersnutna näsa och nysattackerna avlöste varandra, men idag mår jag ändå helt okej, inte nyst en enda gång på hela dagen! (även om det var nära när en dam med LITE för mycket parfym kom och skulle handla.)
Jag är övertygad om att pappas kanadensiska knark har räddat mig, jag älskar Benylin! (en underbar alltiallomedicin som finns i flera varianter) han kom in till mig med två varningsorangea piller "ett ikväll och ett imorgon".
jojo, det är värt ett försök tänkte jag och knarkade på och jo minsann, jag tror allt att de fungerade! =)
efter knarkandet fastnade vi framför damernas final i konståknings-VM, det var spännande in i det sista, men Mao gjorde ett underbart åk, och vann, trots att hon drattade på ändan det första hon gjorde! läs om det på sportbladet Helt klart starkt jobbat!

Nu ska det packas inför resan till nordligare breddgrader.

mors!
/C